lördag 11 december 2010

BUP-besök och Lussebullar

Var till M på BUP igår. Hade ju fått i "läxa" att skriva dagbok en vecka. Där står om kissningar och utbrott,om hur han en gång på väg hem efter skolan blev arg på mig och sparkade mig så hårt i knävecket så det blev sår och jag nu har ett stort blåmärke,dagen efter sprang han runt på skolgården och skrek hora och fitta till mig medan han spred ut allt han hade i sin ryggsäck i snön. Där står om hur han brottade ner Lillebror i snön och stack iväg med hans mössa som vi aldrig hittade och när han grätskrek hela vägen hem från affären och knappt kunde prata efter skrikit i över 30 minuter mm mm.
Meningen med dagboken var att beskriva utbrott,tics och tvång så den blev väldigt negativ.
När jag pratade med M poängterade jag Jimmys fina sidor för han har många sådana. Men faktum kvarstår och vi måste acceptera.
Maken gått omkring och tänkt på detta som typ en förpubertet eller trotsålder. När jag förklarade för honom att: Detta är något Jimmy kommer få leva med och nu är det upp till oss att förbereda honom till ett fungerande och fint vuxenliv så grät han.
Och jag grät hos fina M igår. Man/vi behöver det!
Fått "akuttid" hos en specialist på Tourettes i början av Januari så att åtminstone ett av Jimmys problem blir konstaterad.

Nog om detta. Maken tagit med sig Bröderna Bus till pulkabacken och jag har gjort en saffransdeg som står på jäsning. Fick hjärnsläpp när jag skulle hälla mjölken i det smälta margarinet och hann hälla nästan hälften av den kalla mjölken i degbunken med jästen innan jag kom på det. Chansar och låter degen jäsa lite längre istället.

Och nu kom de hem...So long så länge!

10 kommentarer:

  1. Heeej Suss
    Jaa, det var länge sedan. Tittar förstås in hos dig mellan varven, för att hålla mig uppdaterad ;D
    Fruktansvärt jobbigt, att acceptera och hitta en väg framåt.....Så skönt att ni verkar få hjälp. Äntligen!
    Sv. Joo då, vi brukar promenera en hel del runt Sörsjön, det finns så fina vägar att gå. Men det är klart, vi badar inte precis, hehe

    Ha en skön kväll
    Kramar
    Susanne

    SvaraRadera
  2. Hej Suss!
    Jag funderar på en sak nu när Jimmy får sina utbrott hur är det får han någonm medicin,den lille mår ju inte alls bra varteftersom jag läst om fråmn taghits sin bros mössa och sparkat dig på benmet,stackarn han hart det inte lätt och jag beundrar dig verkligen att
    du orkar,men jag hoppas allt går väl och att hjan ska få den hjälp ni behöber när han kommer på undersökningen.

    Ja det har väl kommit lite olika i vårt land.
    Ja om du visste vad glad jag blev vi fick hjälp
    med snöskottningen,värre är det när jag ska till
    affären,jag skulle till apoteket en dåg skulle åka vid 15 tiden men skulle inte bli hämtad förrän 18.50.Då hade de redan stängt apoteket så jag hade varit tvungen att stå ute.Sådant kan irritera en.
    Hoppas du och pojkarna har det bra.
    Kramar

    SvaraRadera
  3. Jag tänker på Dig och dina pojkar. Jag beundrar ditt tålamod och din ork. Sköt om dig och glöm inte att ta lite tid ibland att pyssla om dig själv! Skönt att du har någon att prata med. man måste få känna det man känner.
    KRAM

    SvaraRadera
  4. Vad ska jag säga......Känner med er.
    Ibland när sonen var mindre och ofta hade utbrott som han själv blev lessen över efteråt kunde jag drabbas av ett slags raseri inom mig. Varför?? Varför just min son. Mitt allt. Ofta var man även uppfylld av ett stort vemod.
    Han flög på mig också ibland under dessa raserianfall.
    Jag hoppas innerligt att ni får bra hjälp.
    kramar

    SvaraRadera
  5. Susanne!
    Riktigt acceptera vet jag inte om jag nånsin kommer kunna göra. Men insé och göra försöka det bästa av det...

    Saknar Sörsjön,där var vi i tre veckor i somras och vädret var allrabäst.

    Kram

    SvaraRadera
  6. Agath!

    Medicin får Jimmy,men de misstänker det är fel slags medicin,det slår över...Och nu är det massor av helger och ledigheter och Jimmy extremt jobbig. Han har det svårt nu inför jul med förväntan och nya saker i skolan.Blir för mycket på nåt sätt.

    Vad är det för taxiservice???
    Som sagt,hade vi bott nära hade vi ställt upp.

    Kram

    SvaraRadera
  7. Mellisen!

    M på BUP min ventil. Tufft är det.

    Önskar dig den bästaste av jular. Och du,jaga upp svärmorsan ur soffan och få henne hjälpa till. Hur bekväm kan man bli?!

    Kram

    SvaraRadera
  8. lis!
    Precis så känner jag.
    Vanmakt,ilska,tårar,slag och sparkar och det verkar inte finnas något stopp på något.
    Hur löste det sig? Hur hade du det?

    SvaraRadera
  9. Jisses. ja, nu skulle jag ju kunna skriva hur mycket som helst.
    Jag levde ensam med sonen och levde ett planerat liv. Inget fick gå utanför schemat. Spontanitet fanns inte då tappade han kontrollen helt.
    Kämpade och fick till slut en personlig assistent till sonen efter lång, lång kamp o många tårar.
    Lång utredning på BUP där han uppfyllde alla kriterier för ADHD. Visade dock inget på eeg.
    Mycket tålamod och sakta, sakta har mycket växt bort. Han har också kämpat med sig själv för att tygla sitt humör.
    Du får gärna skriva om det är något du undrar över eller bara vill skriva.
    mia-1967@hotmail.com
    Sköt nu om dig och så hoppas jag ni får en bra jul
    Kram

    SvaraRadera
  10. Lis!

    Kommer maila dig i mellandagarna.

    Så skönt för dig och din son att det "jämnat ut sig" lite.

    Detta med tålamod,ibland är det jättesvårt.

    Bamsekram

    SvaraRadera