torsdag 5 augusti 2010

Sovit men säger inte Godmorgon ännu

Blev knökfullt i sängen eftersom Lillebror nattvandrade in,Jimmy vägrar sova i egen säng och den,under dagen så stencoola Storebror drömt en mardröm och inte vågade sova själv.

Valde den lätta vägen och avstod bära tillbaka söner till deras sängar för att sedan sova med Storebror i en 90-säng som till en del består av gosedjur.   Jag sover i soffan! Om en stund tänker jag sätta på en video  med ett avsnitt av Morden i Midsomer som jag för jättelängesedan spelade in. Troligen lär jag somna innan jag får veta vem mördaren är och vakna med Lillebror nerknökad bredvid mig (han brukar leta upp mig).

Onsdagen blev en jobbig dag. Regnet skvalade oavbrutet och halvmörkt hela da´n. Lillebror ute ett tag med en kompis,de två andra turades om att sucka över hur trist det var och hade olika förslag om hur vi skulle lätta upp tillvaron,tyvärr äger jag inte något flygplan och en picnic kändes blött. Även jag kände hur det kliade i kroppen över att göra något kul,komma ut. Hade jag haft pengarna hade jag överraskat och tagit bussen med dem och gått på bio,men...
Det slutade med att de fick baka. Kladdkaka och Maränger. Gott blev det,roligt hade de och fick en liten "sockerkick" på köpet.
Och tamejsjutton så bröt också solen fram mellan molnen några minuter.

"Man har inte roligare än man gör sig!"

2 kommentarer:

  1. Hej Suss!

    Så sant som det är sagt, man har inte roligare än man gör sig! Och du fick ju verkligen till det, med kladdkaka och maränger. Och sen kom solen!

    Oj, vad jag minns sådana där nätter från när barnen var små när jag läser det du har skrivit. Men det är helt annorlunda nu för tiden. Numera sover jag alltid utan barn i min säng. Ibland trängs jag med katten, och hon kan konsten att ta upp en halv säng, katt som hon är. :))

    Ha en härlig helg!

    Kram
    Anna-Karin

    SvaraRadera
  2. Anna-Karin!

    Vet redan nu att jag kommer sakna den tid som är just nu,för så mysigt det är vakna med en liten arm runt halsen,mindre mysigt är sparkarna man får ;-).

    För längesedan,innan jag träffade Maken bodde jag ihop med Nisse.En stor bondkatt som var världens tillgivnaste. Han tog enorm plats i sängen när han sträckte ut sig och var väldigt störd av att Maken började sova i "vår" säng och la sig alltid mellan oss. Han blev 15 år och Makens 2 döttrar älskade honom.

    En Trevlig helg önskar jag dig också.
    Kram

    SvaraRadera