tisdag 2 februari 2010

Att vara öppen förenar

Jag har ALDRIG skämts över Jimmy eller hans betéende. Däremot har jag tidigare skämts över hur jag är som mamma. Trott allting berott på mig.

I helgen var jag tvungen gå till grannar som jag vet att Jimmy tycker mycket om,och de tycker om honom. Helt plötsligt under normalt samtal hade Jimmy plötsligt sagt "fuck you" och "dra åt helvete".  Hans brorsor berättade för mig och jag ville förklara. De hade inte tagit illa upp,förstått. Och så berättade de om sin äldsta son som haft problem under uppväxten.

I takt med att jag träffar grannar,föräldrar får jag höra alltmer. Ett barn har ADHD,ett annat barn medicinerar för sina problem....

Lärt mig att berätta och förklara där det behövs. För det är ju såhär. Bättre berätta för de som på något sätt kommer i kontakt med Jimmy. Men,berättar inte för alla vitt och brett. Det ska kännas rätt och behövligt i sammanhanget.

Visste redan att detta är vi inte ensamma om. Men - Det stärker mig och ger mig behövlig gemenskap. Och att få råd,tips och få höra erfarenheter och få tröst....Obetalbart!

Och så finns fina ni!

3 kommentarer:

  1. Helgona!

    Tack!

    Barn är barn eller hur!? De spårar ur och skriker i affären. Då blir jag så arg på de (oftast äldre) som himlar med ögonen.

    Alla barn är speciella och unika.

    Glad du vill läsa. Hoppas se dig här igen!

    Kram / Suss

    SvaraRadera
  2. Du är en bra mamma! Tro aldrig nåt annat, alla dina inlägg vittnar om din kärlek till dina barn.

    SvaraRadera
  3. Anne-Sofie!

    Tack. Visst älskar jag dem. Och då känns det maktlöst när man inte riktigt vet hur man ska hjälpa på bästa sätt. Så skönt att då få höra andras erfarenheter.

    SvaraRadera